Man tror ju knappt det är sant när man börjar tänka "jag längtar tills måndag". Men det är så. Det är jobbigt, och svårare med helg. Att hålla sig borta ifrån allt, alla kalorier. Det känns som om jag är misslyckad. Svag. Kommer jag verkligen klara detta ens? Vad har hänt. Förr var jag stark. Nu vet jag knappt vem jag är längre. Jag vet, men ändå inte. Ibland känns det som om att man bara sviker sig själv hela tiden, och alla runtomkring en. Jag vill ju bara vara lycklig. Vara smal, vara fin. Känna mig.. hel. Komplett, liksom, på alla plan.

 

Nej men ska sluta deppa nu. Fredag gick i alla fall "bra", lördag not so much och idag lär väl bli..sådär eller helt okej. Känner att jag behöver mina gamla rutiner, måste göra detta till mina vanor igen, så att det inte går att rucka på det. Så att det inte går att förstöra. Behöver ha kontroll. Ibland önskar jag att jag bodde själv. Men jag ska inte skylla på någon annan, det är mitt fel att jag är för svag för tillfället. Bättring på detta..

 

I alla fall så blev det ingen våg, den var slut på lager. Så tänkte åka och köpa efter skolan imorgon. 

Hoppas ni har haft en mer lyckad (matintags-mässigt bra) helg än mig i alla fall.  För annars vart den väl bra, helgen då alltså.

 

Kram till alla er som kämpar där ute.