Vägning imorgon...
Fika med dom två bästa tjejerna idag. Det var mysigt. Men ångest, alltid ångest. Alltid dessa ständiga siffror. Alltid samma tänk.
"Hur mycket kan detta innehålla? xxx kcal kanske. Då har jag max xxx kcal kvar.. kanske kan ut och gå i xx minuter sen så blir det bara xxx kcal.
Jag: Njaaää jag ska nog inte ha tårta jag är rätt mätt, och plus så klarar jag nog inte de..
C: Jo men det är klart du ska ha tårta!
Jag: Mmmmm okej då....
Som tur är blev det inte så. tog en kaffe istället. bra där!
kaffe och cigg = dagens räddning.. ♥
Och imorgon ska jag till doktorn...och jag fick inte ha gått ned i vikt mer nu, sa hon. Alltså jag var fet sist så jag vet inte vad hon grunda det på? Jo okej, all den bup skiten för typ över ett år sen. MEN jag var fortfarande inte så värst smal då ens? Herregud. Allt var mammas fel. Utan henne hade jag kanske varit fin nu. (Ja eller fin och fin..kan jag nog aldrig bli hur mycket jag än går ner..) Men när jag gick på bup så ville jag bara därifrån..och då var jag tvungen till att gå upp i vikt för att låtsas att jag blev frisk, så det gjorde jag. Jag ville bort, bort ifrån alla jävla frågor som jag ändå aldrig gav ett vettigt svar på. Och efter bup så..tappa jag kontrollen lite och gick upp ytterligare..och sen har det pendlat..det mesta jag vägt är 52. Jag vet, äckligt..
men jag vet att jag väger mer än sist jag vägde mig hos doktorn (45). tyvärr. så mamma och min doktorn, ni kan sitta där och va nöjda imorgon, det är okej. För det kvittar om jag väger mer eller mindre så kommer jag alltid ha dom här tankarna, dom går ingenstans.. kommer alltid sträva efter att bli smalare, och denna gången ska ingen stoppa mig.
En av mina fav thinspo pics. Rauwrr!